Vi måste gå isär – för att kunna lyssna. Kommunikation som leder till kontakt!
Berätta mer!
Vi behöver alltså vara nyfikna på en annan person; nyfikna och närvarande utan att blanda in oss själva. Vi behöver helt enkelt gå isär – så att vi kan vara ihop.
Våra nervsystem är otroligt känsliga för andras nervsystem, och det är detta som gör att vi kan känna oss som om vi gick i någon annans skor. Resonans skapas då mellan vår upplevelse och den andres. Vi för en ständig dialog med personerna omkring oss; alla våra känslor och vårt sätt att tala, vara, röra oss samspelar med deras. Spegelneuronerna ser till att i samma ögonblick som ditt ansikte visar en känsla så kommer den andra att uppleva samma känsla. Kort och gott: vi påverkar varandra hela tiden!
Den mänskliga hjärnan är unik i sin känslighet för omgivningen. Så snart vi har kontakt ansikte mot ansikte eller hud mot hud kopplas våra sociala hjärnor ihop.
Okej, så vad gör vi nu, när vi vet att vi hela tiden smittar varandra med våra känslotillstånd och erfarenheter och att allt detta hela tiden lever i mellanrummet mellan oss?
Ja, vi kan till exempel ödmjukt fråga oss själva och andra: den här känslan som jag nu har, känns den också i dig eller säger den mer om mig? Stämmer den med vad du känner?
Vi kan kontrollera om känslan är vår egen eller om den också finns hos den andra personen. Vi vet att vi ofta kan känna vad andra känner; men vi vet också att vi lika lätt blandar ihop oss – och att vi då projicerar vår egen känsla på den andra. Detta tror jag är oerhört viktigt att förstå, särskilt om vi har ett yrke där vi håller andra människors ömtåliga känslor i vår hand (terapeut, läkare, präst, psykolog, lärare, barnskötare, socialassistent etc).
Låt oss med nyfikna ögon lära oss känna igen våra signaler och reaktioner och se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Konflikter som vi ofta återkommer till säger något viktigt om oss själva. Hurra, vilken tur!
(Från min bok: Att leva istället för att överleva – medveten dialog ger kärleken en chans)
Eva Berlander