Jag har dålig självkänsla på jobbet. Jag känner mig utanför och jag tror att mina kollegor har börjat att sprida osanna rykten om mig. Allt känns nattsvart och jag vet inte vad jag ska göra. Hjälp!

__

Svar

Hej fina du!

Allt känns hopplöst då du känner dig utanför på jobbet. Du märker att du har förlorat din självkänsla och nu vet du inte vad du ska göra för att det ska bli bättre.

Det kan jag gott förstå.

Det gör förtvivlat ont att känna sig utanför.

Vi människor är flockdjur och det betyder att vi rent neurobiologiskt behöver andra människor. Vi vill tillhöra flocken och vara en del av gemenskapen. När vi får vara med upplever vi oss trygga och glada.

Det är t o m så att vår hjärna utvecklas i kontakt med andras hjärnor. När andra är uppskattande och tittar på oss med varma ögon upplever vi oss fina och när andra behandlar oss illa och tittar på oss med kritiska ögon har vi lätt för att tro att vi är dåliga.

Detta samspel mellan människor formar våra hjärnor och därmed våra tankar, känslor och beteenden genom hela livet. Vi är helt enkelt våra relationer.

Som du säkert har hört så är små barn mest sårbara då deras hjärnor är under stark utveckling och därmed beroende av sina vårdnadshavare eller andra vuxna.

Alla barn föds värdefulla. Sen genom uppväxten formas och utvecklas deras hjärnor via andras hjärnor och möten med andra människor. Det kan vara barnets föräldrar, syskon, kompisar, eller lärare. Egentligen alla som står barnet nära kommer att forma känslan och bilden som barnet får av sig själv.

Det intressanta är att barnets känsla för sig själv inte enbart kommer av hur andra har behandlat dem utan även från hur andra i dess närhet har känt om sig själva. Det betyder att en mamma som är orolig kommer att smitta den oron till sitt barn trots att hon är mjuk, go och vänlig. En pappa som är arg inombords kommer att smitta känslan vidare oavsett om han visar sina känslor eller inte.

I min värld behöver vi ta bort begreppet bra eller dåliga barndomar. Vi behöver se hur barns hjärnor utvecklas via sin omgivning men även av den kultur och det samhället som vi tillsammans har byggt upp.

Låt oss sätta ett hjärta runt detta och bli lite nyfikna på hur det hänger ihop.

Leker vi med ordet självkänsla så handlar det om känslan som vi har för oss själva. Om vi fortsätter leken och tittar på ordet självbild så är det förstås bilden som vi har av oss själva. På samma sätt kan vi fortsätta med ordet själv förtroende – d v s förtroendet som vi har för oss själva.

Många som har ett bra förtroende för sig själv kan i botten ha en dålig bild eller känsla för sig själv. Det betyder att personen har ett starkt förtroende för sin egen kompetens t ex på jobbet men under ytan är känslan av att vara bra nog väldigt sårbar. Att vara duktig och prestera bra är också någonting som vi i samhället ser som någonting viktigt. På sätt och vis får vi olyckligtvis mer uppskattning i att vara duktig än att veta att vi är fina och värdefulla.   

Jag tror att många människor kan känna igen sig i känslan av att inte vara bra nog och rädslan för att bli avslöjad som dålig eller inte bra nog. Mänskligt och smärtsamt.

Vår hjärna är plastisk, dvs den är föränderlig. Genom hela livet kan vi välja att utvecklas och på så sätt bygga både självförtroende och en stark och fin känsla och bild av oss själva.

Svårigheten är att vi alla har en tendens att göra det vi har gjort och känna det vi har känt och t o m tänka det vi har tänkt. Det gör att utveckling måste ske medvetet.

Allt vi har varit med om präglar oss och får oss att se livet utifrån vår tidigare erfarenhet.

Det kan handla om minnen som vi minns att vi minns men det kan lika väl vara minnen som vi inte minns att vi minns men som vi ändå aldrig glömmer. Allt formar vårt sätt att se på oss själva, se på andra och på världen i stort. 

Personligen har jag upplevt utanförskap många gånger som barn. Det har gjort att som vuxen blev jag lite överkänslig och jag reagerade starkt när jag upplevde utanförskap och ointresse från andra. Idag har jag lätt för att lugna och reglera mig. En konsekvens av att jag ständigt sagt ja till utveckling, bland annat genom att tagit emot hjälp av duktiga terapeuter.

Att lära sig förstå mer om sig själv skapar en styrka inifrån och ut. Det gör att motståndskraften höjs och att vi inte blir så sårbara.      

Att känna sig utanför gör ont. Att tro att andra sprider elaka och osanna rykten om dig måste kännas ohyggligt jobbigt. Kan du prata med din chef om detta? Har du någon på jobbet som du kan prata med?

När livet känns nattsvart är det klokt att prata med någon annan. Det kan vara en vän eller en terapeut som kanske kan hjälpa dig att se på det här från en annan vinkel. Kanske behöver du säga upp dig? Kanske är detta inte en arbetsplats som du ska vara på?

Oavsett kan jag varmt rekommendera dig att vara lite nyfiken på dina egna reaktioner. Du vet att vad andra säger, säger mer om dem än om dig. Det kallas för projektion.

Här kan det vara viktigt att lära sig att inte ta det som sker så personligt.

Jag vet, lättare sagt än gjort.

Om du vill, lyssna på Evas relationspodd. Här får du inspiration och kraft. Du kommer även att se att du inte är ensam om dessa känslor.

Vill du så boka min kurs: 10 steg mot nya möjligheter. Här får du även min första bok; att leva istället för att överleva – medveten dialog ger kärleken en chans.

Kurs och bok kan göra stor skillnad när du ser på dina känslor och det som sker på din arbetsplats från ett annat håll. På resan kommer du lättare veta vad du ska göra.

Kram till dig

Eva Berlander